long lost penpal

mmh, långtråkig söndag, som det ska vara.
mamma tvingade upp mig ur sängen vid tvåtiden så det blev IKEA och morotskaka med syster och los padres,
sen tänkte jag skriva men jag kom inte på något så jag och pluttis lade oss i min säng och pratade ett tag. sen började hon störa sig på min klocka.

TICK TACK TICK TACK
pluttis: vad är det för jävla cp-fel på den här klockan då? den har ju fan stannat, varför tickar den fortfarande?
jag: jessi, ställ tillbaka den.
pluttis (börjar rota runt i klockan): det är nåt cp-fel...
jag: jessi, du kan inte.
pluttis (fortsätter rycka i och skruva på saker): klart jag kan. jag är mest teknisk i den här familjen.
(visarna trillar av)
pluttis: ...oj.
(hon skakar på klockan, visarna trillar hjälplöst runt innanför plastskärmen)
pluttis: tror du att den funkar nu?
jag: *skrattar så jag får ont i magen*

sen rullade vi ihop oss och somnade efter två minuter. jag fattade ingenting när jag vaknade och var helt intrasslad i henne, jag hade inte ens märkt att jag var trött.
sen kom chrille och vi tittade på nån film som hette identity. den var psycho.
chrille är så fin. han var inte det innan han träffade pluttis, eller alltså, han var fin då med men nu är han så himla fin. jag lovar att det är på grund av pluttis. lite tack vare hans syrra också eftersom det är hon som klipper honom så fint, men det är jessi som har köpt alla fina kläder åt honom och tvingat honom att köpa cheap monday. han har gått ner i vikt sen de träffades också, innan vägde han typ 80 kilo för att han hade körtelfeber och inte kunde träna på typ tre månader.
sen gav han jessi körtelfeber.

eh. jag är ganska trött. jag ska sova.